Är ju äckligt fint väder ute och helst vill man bara ligga ute och njuta. Men det går inte så bra när man har feber och vad som känns som nackspärr. Försöker vara ute så mycket det går för hundens skull men blir helt darrig och svag efter ett litet tag. Har i alla fall pallat mig ner till Jollebasen för att bada Nikki :) Har cyklat en hel del med henne, men bara korta sträckor, och hon är riktigt duktig. Tycker fortfarande att matte ska slippa trampa vissa sträckor, t.ex ner till farmor & farfar och ner till badet. Efter det så får jag gärna hjälpa till med att hålla farten. Har varit lite jobbigt att cykla dom senaste gångerna tack vare nacken (har nu haft ont i den tre dagar i rad med feber alla tre dagar...lyckos mig), men annars går det finfint. Tanken är väl att dom dagarna det är lite svalare ute att jag ska ge mig ut och cykla lite längre med Nikki eftersom det tar lite mer energi än bara promenader.

Tack vare att jag har haft ont i nacken och feber så har jag ju inte tränat vilket är lite surt. Är ju så himla irriterande när man kommit igång och sen måste bryta. Nu kan jag ju ärligt säga att motvivationen har tagit långledigt och jag tycker det bara är jobbigt att träna (vilket det iofs ska vara, men såpass jobbigt att jag inte ens vill träna). Hoppas att det släpper snart, tills dess får jag lov att tvinga mig ut i spåret så att man inte tappar den lilla kondisen man jobbat upp :D

Ha det :D